Älskade duktiga syster!

Efter åratals arbete så är nu lillasyster Anne Doktor i litteraturvetenskap. Det ville vi förstås fira rejält.
Jag, Janina och Loppan följde med mor å L-H till Umeå på disputation och efterföljande fest. Vilken helg vi hade!
Åkte på fredagmorgon i en absolut fullpackad bil. Glada och upprymda gav vi oss iväg. Spännande grejer på gång.. Väl i Umeå åkte vi och åt och sen åkte vi ut till festgården i Yttertavle. Peter var redan på plats tillsammans med Denise. Musik och ljusutrustningen hade så smått börjat komma på plats. Mor gjorde en liten inventering på det vi skulle behöva köpa med oss under dagen på stan.


Janina och Loppan väntar utanför festgården, snart dags att göra stan!


Det blev en trevlig heldag på stan som vi avslutade med att möta upp Anne och gå på Max. Pirrigheten inför morgondagens disputation låg i luften, det kan visst gå ganska hårt till. Efter det onyttiga men goda målet så åkte vi ut till Strömpilen. Det hämtades lite alkoholdrycker på systemet. Klockan halv tio åkte vi ifrån Icamaxi tillbaka till gården. Där hade Peter jobbat med att rigga hela dagen samt programmera ljuset. Så vi fick oss en liten försmak av ljusprakten medans vi möblerade och dukade. COOLT!!!






Det blev en lång kväll innan vi stupade i säng. Peter jobbade fortfarande med ljuset när jag gick och la mig, sötaste bror!
Vi klev upp vid sju och gjorde oss klar för disputationen som började kvart över tio och åkte iväg till universitetet.
En solig och fin dag som bådade gott trots att vi var lite trötta och spända. Innan det började så hjälpte vi till med att ordna fikat som skulle serveras direkt efteråt. Smarriga mackor och kladdkaka med grädde.
Vi drog oss mot disputationssalen. Utanför stod rätt många ordningssamt klädda människor, lågmält pratande och väntande på vad som skulle komma. Jag tyckte så synd om Anne, förstod att hon måste vara så ruskigt nervös. Men det var inget som man kunde se, där hon stod och log lugnt och samlat. Det fanns ett otroligt fokus i blicken, likt en idrottsman i ett guldläge. Allt eller inget, bara att köra.
Vi kom på plats i den strama, tråkiga och opersonliga lokalen. Likt en blek biosal där stolsraderna stiger i höjd. Jag satte mig med min stora och lilla tjej närmast dörren, säkrast så..
Opponeneten var en professor från Uppsala univ. En man i sina bästa år, smal med yvigt hår som ville leva sitt eget liv. Jag bestämde mig direkt efter hans inledning att jag gillade honom. Han började med att berömma Annes arbete som imponerande och noga genomfört. Förklarade sedan att hans uppgift som opponent ändå var att ifrågasätta och kritisera. Försöka hitta fel med andra ord. Sedan följde en två timmar lång resa med uttryck och fraser som inte ingår i mitt vardagsprat precis. Men Anne har levt i den världen i många år och hade svar på tal också på det här imponerande språket. Stoltheten för min duktiga syster växte sig stor som ett berg. När sista frågan var svarad på och alla visste hur utgången skulle bli var det nog inte bara jag som hade en tår i ögat...
Efter två intensiva timmar var det dags för fika medan betygsjuryn och opponenten hade sin överläggning. Stämningen var glad och gratulationerna haglade. En bit in i fikastunden kom juryn och opponenten ut. Från dom blev det bara lovord, hon hade klarat sitt arbete galant! Det skålades och hurrades och våran Anne strålade.
Efter allt var avklarat och fikat bortstädat åkte vi och ordnade det sista som behövdes inför kvällen.
På plats på gården igen så var det timmar av intensivt arbete. Tårtor, bål, dekorering, mathämtning, soundcheck, och tusen andra saker. Alla drog sitt strå till stacken. Så när klockan slog sina magiska sju slag så fanns en färdig mysig lokal med en massa god mat och musiker som stod i startgroparna. vi hade tom. hunnit svida om till finkläderna, inte illa! Kvällens meny bestod av välkomstdrink, grillbuffé, samt prinsess och marängtårta. Sen fanns snacks och vin, cider och öl.


Efter alla hälsats välkommna inleddes kvällen med musik och sång av duktiga kusin Jakob (här vid repet).


Sen var det mat och div. tal. Annes handledare höll ett så fint tal där hon liknade Anne vid Alice i underlandet. En sagoprinsessa med en kärlek för grönt. Där hon förutom att berömma det fantastiska arbetet hon gjort med sin bok även tog fram andra färdigheter hos Anne som tex. hennes småkaksbakningar vid dom gemensamma fikastunderna på universitetet.
Många fina presenter fick hon också genom kvällen.
Förutom givetvis Kapten Kid så spelade två andra band också under kvällen. Så det var en glad upplivad stämning.



Sist men absolut inte minst så visades DIABILDER!!! Ååå, vad det var roligt! Bilder från när Anne var liten, ja jag och Peter med för den delen. Jätteroligt att se, mor å L-H berättade små snuttar till varje bild. Kul!
Jaa, så måste jag ju visa lite bilder på oss också...

Kusinerna Elli och Ulrika och så Anne, Peter och jag



Finaste Janina



Glada systrar


Syskon


Familjen
Det blev en väldigt lyckad kväll och en helg att spara i hjärtat. Tack till er alla käraste familj!