Magiskt..

Det har ju då alltså snöat övermänskligt mycket i natt om någon har missat det.. Eftersom Håkan jobbar och jag är hemma med tjejerna i veckan så är det ju som naturligt att jag skottar. Lilla N gick ut före mig på förmiddagen och började tappert skotta i dom väldiga massorna. Jag anslöt mig till skottandet och vi skottade, skottade och skottade... Plogvallen nere vid postlådorna var inte att leka med om jag säger så. Jag skottar aldrig med snöräv eller vad det heter heller. Alltid med snöskyffel. Så när kanterna börjar bli ordentligt höga är det rätt jobbigt att få upp snön, ja och att få den att stanna också. Den vill ju som lätt rasa ner när det börjar bli för högt.  Ja, iaf. stod vi nere vid lådorna och kämpade. Jag fantiserade om att en traktor skulle köra förbi, att den som satt i skulle ha lite förbarmelse för oss svettiga, blöta och geléarmsförsedda skottare. Jag hann knappt tänka klart min lilla räddningsvision förrän en traktor uppenbarade sig och bromsade in vid oss. En glad man öppnade dörren och stack ut huvudet "Släpp spadarna, Håkan har anlitat mig för att fixa en pulkbacke till barnen". Waow.. =)

Det blev ingen dålig backe och trots att det redan hunnit bli rätt mörkt så var vi ju bara tvungna att testa vårat nya fjäll på gården. Loppan tyckte att det var huuur kul som helst, ja vi andra också för den delen..