Jag och tjejerna börjar ha som vana att sitta utanför studion och fika (ibland nåt nyttigt men ibland inte..) när dom kommer hem från skolan. Det är en perfekt vägg att luta sig tillbaka emot och bara ha det härligt solen, nästan vindskyddat också. Fast dom senaste dagarna så har inte ens den här platsen varit fri från blåst.. Igår kämpade vi med att få bort den nedrasde taksnön men den var rätt hård som synes på en av bilderna =) Hur som helst så funderar jag på att ta fram lite utemöbler, just nu sitter vi bara på fårskinn. Håkan berättade att hans mamma också brukade sitta på precis samma ställe. På sin spark och njuta av solen när han kom hem från skolan på våren. Gulligt minne. Jag uppskattar alla sådana små saker H kommer ihåg om sin mamma. Jag och tjejerna som aldrig fick träffa henne kan ändå få små inre bilder av henne då och vi känner plötsligt en liten samhörighet med en saknad kvinna som också var just här för dryga 30 år sedan. Fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar