söndag, oktober 23, 2011

Lilla huset på prärien



Ja vem blir inte nostalgisk av att se den här filmsnutten.. Det här var en gång i tiden mitt absoluta favoritprogram. Jag gillade allt! Människorna, miljön, kläderna och de alldeles lagom spännande episoderna. Sen var det också en väldigt "snäll" och moralisk serie som ofta hade något budskap om hur man ska vara som människa. What goes around comes around liksom.
Jag har ju fortfarande lite dragningar åt det lantliga idylliska livet så det vore roligt att se något avsnitt för att se vad man tycker idag. Minns dock att serien som så många andra spårade ur på slutet. Det där snälla räckte inte utan man var tvungen att slänga in en massa nytt folk, dramatik och tragik, det gillade jag absolut inte. Men när den var som bäst så var jag helt såld.


Vackra Mary som så tragiskt blev blind, söta spralliga lillasyster Carrie och så den glada och orädda Laura som man gärna hade velat vara.
Det slog mig att mina tre småtjejer påminner lite om de här. Största blond och blåögd och de mindre mörkare med varma grönbruna ögon och precis lika hårfagra som Ingallsflickorna också.


Ja vad ska man säga, pappa Ingalls går inte av för hackor. Klarar alla upp alla tänkbara bekymmer en familj kunde stöta på i hårda tider. Ser ju inte så tokig ut heller...


Och så varma och goda "Ma" , Caroline. En sådan där huslig mamma som kunde sy, laga god mat av nästan inget och alltid hade ett tröstande knä för ledsna barn.

Japp, det här är idylliskt så det förslår men det kan det gärna få vara. Kanske får klicka hem en liten samlingsbox och se vad dagens barn tycker..

Jag tycker kläderna från den här tiden var så himla fina. Önskar att jag kunde sy för då hade jag plockat fram symaskinen och gjort något sådant här..



Ja och sen hade jag fotat massor med lantbilder..
Men lantbilder har det så klart blivit en hel del av ändå, trots avsaknaden av sånna här underbara outfits...


Liten Ninis på Barseleprärien -05 =)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar